studie där forskarna har kommit fram till en och samma sak, nämligen att ökad fysisk aktivitet och mindre mängd mat avsevärt minskar risken för typ 2-diabetes, eller åtminstone senarelägger sjukdomsdebuten. I dag finns det även läkemedel som kan minska utvecklingen av typ 2-diabetes, men det verkar som om motion och bättre mathållning är den allra bästa behandlingen. Idén att screena hela befolkningen på glukosstörningar är inte praktiskt genomförbar, och till och med onödigt, anser Lars Rydén. Tillhör man inte en riskgrupp som behöver undersökas (se faktaruta) så är livsstilsförändringar den säkraste och mest vetenskapligt bevisade åtgärden för att undvika en sjukdom med allvarliga konsekvenser. Egentligen rör det sig inte om några svåra saker, men självklart kräver det stor kraft på både individoch samhällsnivå för att få det att fungera. På individnivå handlar det om att röra på sig mer, studier visar att tre timmar i veckan kan vara tillräckligt. Det duger gott med promenader i skogen eller att gå några varv runt kvarteret, bara man blir varm. Det handlar också om att gå ned i vikt om man är övervikt ig. Går man ned 5 till 10 procent av sin kroppsvikt så har man vunnit mycket man behöver alltså inte bli mager eller ägna sig åt någon extrem bantning. Man kan i princip äta vad som helst, bara det är i små mängder. Man ska inte äta för mycket utan hålla sig till en portion. Även samhället måste ta sitt ansvar. Samhället måste lyfta fram de nyttiga alternativen och göra dem lättillgängliga. Lars Rydén, professor " Vi på läkar- och forskarsidan borde upptäcka dessa personer i ett tidigare skede och veta hur vi behandlar på bäst sätt, innan de drabbas av stroke eller hjärtinfarkt. Vi bör även förhindra att sådana svåra komplikationer uppstår det är dessutom möjligt, säger han. Lars Rydén berättar om flera studier bland annat en finsk, en amerikansk respektive en kinesisk Människan är av naturen bekväm även om det förstås finns individuella skillnader och i vårt samhälle är det mesta tillrättalagt så att vi får ett så bekvämt liv som möjligt. Vi behöver inte röra på oss i onödan och detta i kombination med ett överflöd av mat bidrar starkt till välfärdssjukdomarna. Samhället gör det inte heller lätt för individen, när snabbmat och skräpmat ofta är ett billigt alternativ, medan grönsaker och frukt ter sig dyrt. För att i framtiden få bukt med problemet med typ 2-diabetes måste samhället underlätta för individen att röra på sig, lyfta fram de nyttiga alternativen och göra dem tillgängliga. Vi måste se till att det byggs fler trappor än rulltrappor och hissar, att det finns gång- och cykelbanor som stimulerar till rörelse. Har man ett stillasittande arbete är det kanske rimligt att arbetsgivaren uppmuntrar och hjälper de anställda att röra på sig, gärna på arbetstid. Denna investering betalar sig säkert i form av friskare och gladare medarbetare, föreslår Lars Rydén. FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2008 » 9
