Krav på bättre vård vid hjärtsvikt TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO PLAINPICTURE/FOLIO Två svenska undersökningar visar att det finns stora kunskaps- och omvårdnadsbrister inom området hjärtsvikt. Om Sveriges hjärtsviktspatienter ska gå en ljusare framtid till mötes krävs korrekt diagnos, behandling och information, betonar Hjärt-Lungfonden. De allra flesta personer med hjärtsvikt tillhör den äldre generat ionen, både kvinnor och män över 70 år. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och Hjärt-Lungfonden höjer nu rösterna för en stor, tyst och inte minst ökande patientgrupp det handlar om drygt 200 000 personer i Sverige som har hjärtsvikt och som är i stort behov av god vård och informat ion kring sin sjukdom. Efter nedslående uppgifter från två olika svenska studier startar de två organisationerna informationskampanjen Handen på hjärtat, allt för att öka kunskapen om sjukdomst illst åndet hos patienterna själva, samt hos anhöriga och allmänhet. För att förbättra situationen för de drabbade ställer organisationerna också krav på åtgärder inom sjukvården. Man vill att minst 90 procent av patienterna ska bli korrekt diagnost iserade samt få den basbehandling som föreskrivs i riktlinjerna för hjärtsvikt. Enligt gällande europeiska riktlinjer bör hjärtsviktspatienten få sitt hjärta ultraljudsundersökt, och vid fastställd diagnos få en basbehandling bestående av läkemedel som har visats förbättra prognosen vid hjärtsvikt. I dag finns stora möjligheter att upptäcka och framgångsrikt behandla hjärtsvikt så att livskvaliteten för den drabbade höjs markant. Men de här patienterna behöver tre saker: Korrekt diagnos, korrekt behandling samt information om sin sjukdom, säger Ulf Dahlst röm, professor i kardiologi vid Linköpings universitet. I dag lyckas den svenska hjärtsviktsvården inom primärvården inte leva upp till dessa krav, det visar den svenska studien OBS-CHF, där 2 093 hjärtsviktspatienter vid 158 vårdcentraler runtom i landet ingick. I studien framkom att endast 31 procent av patienterna hade genomgått ultraljudsundersökning av hjärtat, och att bara 40 procent hade fått rekommenderad basbehandling. Endast en minoritet av patienterna, 6 procent, kom upp i rekommenderad måldos. Sveriges Det behövs ett närmare samarbete mellan primärvård och hjärtspecialistvård. hjärtsviktspat ienter är således både underdiagnost iserade och underbehandlade. Det är ett komplicerat läge. Öppenvården ska sköta om många patientgrupper och i dag är det svårt för en allmänläkare att ställa rätt diagnos på en hjärtsviktspatient. I framtiden bör vi ha specialistmottagningar inom hela sjukvårdsapparaten och det behövs ett närmare samarbete mellan primärvård många år bidrar till högre dödlighet än hjärtinfarkt. Femårsöverlevnaden för patienter med hjärtsvikt är lägre än för de flesta canceroch hjärtinfarktspatienter. De tillfrågade, både kvinnor och män, var mest rädda för hjärtinfarkt och cancer. Det här visar att kunskapen kring hjärtsvikt måste öka, säger Berndt Nilsson, förbundsordförande i Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. a FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2008 " och hjärtspecialistvård, säger Anders Waldenst röm, professor i kardiologi vid Umeå universitetssjukhus samt ordförande i HjärtLungfondens Forskningsråd. Även kunskapen kring sjukdomstillståndet hjärtsvikt är bristfällig. I en undersökningen, som AstraZeneca låtit göra hade 70 procent av de tillfrågade ingen eller dålig kunskap om vad sjukdomstillståndet innebär, och sämst kunskap hade personer med konstaterad hjärtsvikt. I studien framkom även att hjärtsvikt upplevs som ett mindre allvarligt sjukdomst illst ånd än andra hjärt-kärlsjukdomar, detta trots att hjärtsvikt kan vara mycket allvarligt. Hjärtsvikt som kommer smygande under 11
