Sidan 6 i Kyrkans Tidning stift nr 49

TORSDAG 9 DECEMBER 2010 KYRKANS TIDNING NUMMER 49 LUNDS STIFT Stiftskansliet, Box 32, 221 00 Lund Tel: 046-15 55 21 E-post: maria.c.lundstrom@svenskakyrkan.se FOTO: TAGE OLSIN En diakon berättar om ett ögonblick som etsat sig fast för evigt. Hon och två personer färdas i en bil. De ser en människa som ligger på vägen. En av passagerarna som är läkare, håller då upp händerna för ögonen och säger: ”Kör, jag vill inte bli inblandad”. – Vi var två mot en. Vi hade kunnat stanna bilen, men vi gjorde det inte. MARIA LUNDSTRÖM, STIFTSREDAKTÖR ”Problemet är vår lydnad” Fredsforskaren Wilhelm Agrell om auktoritetsbubblan I november samlade biskop Antje Jackelén stiftets diakoner till diakondag. Temat i år var Mod att våga möta framtiden. Temat valdes på grund av den enkät som tidigare i år väckte stor uppmärksamhet i media. Kartläggningen, som gjordes bland diakoniarbetarna i Skåne och Blekinge, visar att fattigdomen och utslagningen i samhället ökar. Biskop Antje trycker på att Svenska kyrkan ska bygga, istället för att pyssla. Hur ska detta omsättas i handling? Mycket kretsar kring förmågan att visa civilkurage. WILHELM AGRELL är professor och Korsbackakyrkan i Kävlinge. Jesus och julen hett ämne LUNDS STIFT/KÄVLINGE En debatt pågår kring kristendomens ställning i skolundervisningen. Skolverket menar att den kristna tron inte ska betonas mer än andra religioner. Regeringen med Jan Björklund i spetsen har dock kommit med invändningar. Den nya skollagen träder i kraft den 1 juli nästa år. Då kommer nya regler att gälla. Inför förändringarna har Skolverket samlat rektorer för att informera. Skolan ska vara icke-konfessionell sägs det. I media har det rapporterats om julkrubban i Korsbackakyrkan i Kävlinge. Först skulle förskolebarnen få se den levande julkrubban. Sedan avbokade kommunen samtliga besök med motiveringen att förskolan ska vara konfessionslös. Församlingen var inte glada. Mycket tid hade lagts ner på frberedelserna, berättade kyrkoherde Mats Andersson Risberg. I skrivande stund har kommunen bestämt sig för att ta tillbaka sitt beslut. Barnen ska nu få se julkrubban och föreställningen. Sydsvenskan skriver på ledarsidan under rubriken De tål lite Jesus: ”Jesus har med julen att göra. Och han jobbade inte på Toys'R'Us. Det tål barnen att höra.” fredsforskare. Att våga stå upp för det som är rätt är inte så lätt lyder hans slutsats. Det finns tre bojor som fjättrar oss: Auktoriteter, grupptryck och vår egen oförmåga. Denna sista bojan vi bär på är central. Frågorna kring hur vi vanliga människor kan bete oss bär vi med oss sedan Förintelsen. Hur kunde miljontals människor delta i detta som var moraliskt fel och helt omänskligt? Vi har kapaciteten att begå av- – Inget är enkelt när det gäller oss människor. Den stora majoriteten förmår inte bryta sig ut ur auktoritetsbubblan, säger fredsforskaren Wilhelm Agrell som medverkade på diakondagen. FOTO: MARIA LUNDSTRÖM ’’ Vi människor är konstruerade så att vi lyder auktoriteter när vi blir tillsagda. Nya avgifter fastlagda SVENSKA KYRKAN Den 6 december publicerades kyrkooch begravningsavgifterna för 2011 på nationell nivås webbplats. Kyrkokansliet skickade även ut ett kort pressmeddelande om avgifterna. I snitt höjs kyrkoavgiften med ett öre och begravningsavgiften förblir oförändrad. Detta innebär att medlemmar i Svenska kyrkan nästa år i snitt betalar 1,24 procent av sin beskattningsbara inkomst i kyrkoavgift, medan begravningsavgiften ligger på 0,24 procent. skyvärda handlingar när någon annan tar på sig ansvaret. Vi lyder ”bara” order. Agrell pekar på ett experiment genomfört på 1970-talet i USA som visar hur skrämmande lätt vi låter oss manipuleras att begå moraliskt vidriga handlingar i en gruppsituation. – Vi människor är konstruerade så att vi lyder auktoriteter när vi blir tillsagda. Vi böjer oss för grupptryck och vågar inte sticka ut. Den som inte anpassar sig skjuts ut ur gruppen. Det är en välkänd mekanism från skolbänken och framåt. Och så finns det ett krokben vi har inom oss själva. När någon ligger i rännstenen går vi förbi. Vi skyller på tidspress och annat. dades en by med civila – framförallt barn, kvinnor och gamla. Men en amerikansk fanjunkare vågade reagera, Hugh Thompson. Under belägringen av Beirut 1982 vägrade den högt uppsatte israeliske militären Eli Geva att ge order att attackera staden av moraliska skäl. Per Herngren, känd från den kristna plogbillsrörelsen och tränare i ickevåld, citerade Martin Luther King: ”Problemet är inte regeringar. Problemet är inte de onda. Problemet är vår lydnad.” PER HAR SUTTIT I fängelse i omgångar för att ha deltagit i aktioner mot vapenindustrin. Plogbillarna har utvecklat metoder för att göra gripandet till ett positivt möte. På diakondagen ledde Per Herngren flera övningar med diakonerna. Några tilldelades rollen som säkerhetspoliser, andra agerade aktivister. – Det här väcker många tankar. Jag försökte spela rollen som auktoritär polischef. Det var mycket svårt på grund av bemötandet jag fick från dem jag skulle gripa, konstaterar Ingela Roxström, diakon i Södra Sandby. MARIA LUNDSTRÖM FÖRUTOMWilhelm Agrell och Per Herngren medverkade diakonen Rosita Borum Halvars. TVÅ OM DIAKONDAGEN Lena Hansen, Landskrona församling. – Hela dagen var givande. Det jag tar med mig är bland annat föreläsaren och diakonen Rosita Borum Halvars mod. Rosita brinner för äldre utsatta i Rättvik. Hon närmar sig slutet av sin yrkesbana, men är fortfarande heligt vred. Det tycker jag är starkt. – Ett citat som fastnat i mig är biskop Antjes uttalande: "Bygg istället för att pyssla." Det budskapet ger signalen att vi som kyrka ska göra något som är rejält. Vi ska våga ta plats och vara stolta över vår kompetens. Just den frasen ger oss mod. Viktigast för dig framöver? – Att vi ska fortsätta att samverka med andra aktörer i samhället. Jag är övertygad att vi kan komma långt genom att nätverka och vara spindlar i nätet. – Tidigare har vi i hög grad kunnat lita på att kyrkan själv har resurser, men i framtiden tror jag att diakoner ska inspirera andra att jobba diakonalt. Vi diakoner ska stå för spetskompetens – vi ska leda och driva kyrkans sociala verksamhet. Vi behöver verka både inåt och utåt. Att få igång frivilligarbete är ett måste. sita Borum Halvars mod att gå emot kommunen och stå upp för sjuka, äldre gjorde också stort intryck. Vi vill gärna göra det goda, men vi kommer inte alltid till skott och går till handling. Som kyrka ska vi föra de utsattas talan. – Biskop Antje presenterade Lunds stifts nya vision ”Bottna i nåden – skapa i världen” för oss. Särskilt berördes jag av formuleringen att Svenska kyrkan behöver bli en föregångare i att hitta hållbara umgängesformer i ett flerkulturellt samhälle. Magnus Lennartson, Hörby församling. – Dagen gav mig många tankar att fundera vidare på och ny inspiration att kämpa vidare för de svagas rätt i samhället. Många far illa i dag. –Wilhelm Agrell belyser hur viktigt det är att våga gå sin egen väg och agera mot rättvisor. Diakonen Ro- FINNS DET DÅ inget hopp? Jo, det finns enstaka hjältar som vågar trotsa. Och om en person vågar säga ifrån kan det ibland få fler att handla, men någon måste våga ta det första steget. Två exempel ur historien: I den fruktansvärda Song-Mymassakern under Vietnamkriget mör- Viktigast för dig framöver? – Just detta att svenskar och invandrare försöker mötas mer och att få igång en dialog. Vi behöver hjälpa varandra rasera gränser och försonas. MARIA LUNDSTRÖM

Sid 5 - TORSDAG 9 DECEMBER 2010 KYRKANS TIDNING NUMMER 49 VÄXJÖ STIFT Box 527, 351 06 Växjö,   Sid 7 - Lunds stiftsblad Redaktör: Kristina Strand Larsson, 046 15 55 22, kristina.strand.larsson@svenskakyrkan.se  
För att kunna läsa myPaper-publikationen behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. Du behöver också ha minst Flash Version 6 installerad.