Sidan 1 i CONCRETE Nr 7 - Januari 2017ETT NYHETSMAGASIN FRÅN ABETONG. KV. BORNHOLMAREN, BLACKEBERG Flerbostadshus med 55 lägenheter, 10 våningar + källare. Kund: Primula Byggherre: Primula Arkitekt: Dinelljohansson Abetongs åtagande: Materialleverans av komplett betongstomme. NR. 7 | JANUARI 2017 NYA BETONG RECEPT MINSKAR UTSLÄPPEN CEMENTA HAR lanserat cement produkter med lägre koldioxidbelastning och nu tar Abetong nästa steg för att minska utsläppen. – Våra tester visar att det går att skruva ner den totala användningen av cement med bibehållen kvalitet. Samtidigt har vi testat de nya cementsorterna i våra fabri ker med goda resultat, säger Abetongs betongexpert Jan Lillieblad. FRAMÖVER SKA RECEPTEN till alla Abetongs produkter koldioxidoptimeras. – Det kommer att ta ett par år. De nya sorterna härdar långsammare och vi behö ver anpassa arbetssättet i fabrikerna efter det. Det kan handla om att gjuta med var mare betong och isolera formarna så att de håller värmen bättre. Samtidigt behöver vi övervaka härdningsprocessen genom täta mätningar. Just nu tar vi fram metoder för det, säger han. FOTO: DINELLJOHANSSON KREATIVT SAMARBETE I STOCKHOLM Runda, mönstrade hörn. Välvda fasader. Eller en hel vägg med matrisgjutna pärl plattor. Ett genuint intresse för byggnation och gestaltning får Primula Byggnads AB att testa gränserna i varje projekt – tillsammans med sin prefableverantör. Matrisgjutna betongväggar som bildar enorma ”pärlplattor”. SEDAN ÅTTIOTALET har Primula ägt och förvaltat attraktiva hyresrätter i Stockholm och de senaste tio åren har företaget utökat sitt bestånd genom att bygga nytt, i egen regi. Lika länge har Primula samarbetat med Abetong. – Vi vill föra en gammal, god byggmästartradition vidare och gör det med moderna och effektiva metoder. Välbyggd prefab Jonas Petré. är väl så snyggt som något platsbyggt; vi lägger mycket krut på detaljerna och de vi jobbar med måste också tycka det är kul. Tillsam mans med Abetong har vi utvecklat nya metoder för att bygga, säger Jonas Petré som är Primulas projekteringsledare och inköpare. I KVARTERET BORNHOLMAREN blev resultatet en putsad fasad med fönster omgivna av en bred, utstickan de ram i brädformad betong. Fönstren monterades i fabrik och ramen göts in i putsbärarelementet. Huset har också matrisgjutna element med rundade hörn. – Det ställer stora krav på utförandet. Vi använder en hel del rå betong som färdigt ytskikt och kan inte ha några fel gjutningar – varenda kant är superviktig för oss! NUMERA GÅR PRIMULA direkt till Abetong med den första arkitektskissen. – Vi vill ha långsiktiga relationer med dem vi jobbar med. Då bygger man upp en gemensam erfarenhetsbank och kan tidigt prata detaljer – det är både en tek nisk och ekonomisk dialog som är tids besparande. Redan innan vi har en affär kan vi försäkra oss om att det vi håller på med är genomförbart, säger han. Det nuvarande projektet i kvarteret Engelsmannen är ett skolexempel. – Vi gick igenom våra idéer, Abe tong hörde med produktionen, och då uppmärksammade vi ett antal problem som vi direkt diskuterade fram en lösning på. Vi hade ritat en stor, välvd, fasaddel och pratade om vilken radie som går att göra. Hur ser mötena ut? Vilken krankapacitet krävs? Det var en tidig diskussion som föll väldigt väl ut; vi kunde justera vissa saker så att det blev byggbart. DET MEST LEKFULLA de gjort tillsam mans är innergården på ett daghem i Norra Djurgårdsstaden, där väggarna ut görs av matrisgjutna fasadelement i form av en gånger en meter stora pärlplattor. Barnen får pärla dem med specialtill verkade pärlor, som ett konstverk. – Det är en avvikande grej man inte självklart tar i mål utan ett ömsesidigt engagemang, ler Jonas Petré. SMARTARE LIVS CYKELANALYSER IDAG SAKNAS VERKTYG för att rutin mässigt beräkna en byggkomponents miljöpåverkan under dess livscykel. Men en lösning kan vara på väg. I en SBUFfinansierad förstudie un dersöker mjukvarutillverkaren Strusoft och Abetong just nu möjligheten att få ut livscykelanalyser från styrsystemet Impact. Det används idag för att designa komponenter och styra produktionen och transporterna till byggena. – Jag och en som jobbar på Strusoft insåg att indatan redan finns i systemet, säger Abetongs kvalitets och miljöchef Tina Forsell. Vi vet vilka material vi gjuter in, hur mycket cement vi använder och hur långt produkten transporteras. – Nu ska vi se om det går att bygga till en modul som beräknar livscykelanalysen automatiskt. Då skulle vi kunna erbjuda våra kunder miljöinformation utifrån ett livscykelperspektiv, som standard. Man skulle kunna beräkna miljöpåverkan från ett helt hus. FOTO: DINELLJOHANSSON ![]() |
||
|
||
Arkiv: CONCRETE - Nr 4, April 2015 CONCRETE - Nr 5, November 2015 CONCRETE - Nr 6, April 2016 |
För att kunna läsa myPaper-publikationen behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. Du behöver också ha minst Flash Version 6 installerad. |
|