Klicka här för att öppna och bläddra i den digitala publikationen Aktiespararen Nr 11 2007  Aktiespararen Nr 11 2007


Red arrow Klicka här för att öppna och bläddra i den digitala publikationen Aktiespararen Nr 11 2007


Sidan 9 i Aktiespararen Nr 11 2007

INTERVJU: Anders Borg har kriserna varit kortvariga och därtill haft rätt begränsade reala effekter. I huvudsak har ekonomierna varit väldigt motståndskraftiga mot den här typen av störningar. I Finansplanen finns ett avsnitt där ni garderar er för att utvecklingen kan bli betydligt värre. "En varaktig och djup finansiell kris skulle få vittgående konsekvenser för världsekonomin och sannolikt leda till att flera länder hamnar i recession." Vad skulle effekterna i så fall bli för Sverige? Finns motmedel? Det vore fel av mig att spekulera i utvecklingen framåt, men vi måste noga följa det här. Jag är övertygad om att vi har starka, grundläggande fundamenta. Om vi får sådana problem att det blir kreditåtstramning i Sverige är det i första hand en sak för Finansinspektionen och Riksbanken att hantera. Det grundläggande är att vi har en stabil utveckling framåt. Det är dock uppenbart att bankerna har strypt kreditgivningen till en del högbelånade risktagande placerare. Vad som är avgörande i mitt perspektiv är om de skulle börja strama åt även för hushållen och företagen. Men någon sådan tendens ser vi inte. De reala investeringarna är oerhört kraftiga och kommer att förbli så även nästa år, med de investeringsplaner som ligger. Diskuteras det här i Europa? Vi har haft ett möte i Ekofinrådet (som består av EU-ländernas ekonomi- och finansministrar, red. anm.) kring frågan om finansiell stabilitet. Vi tog där fram ett program som gått till stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet. Där gjorde vi bedömningen att läget har stabiliserats något. Det första, och mest centrala, är att centralbankerna tillhandahåller likviditet och att det därmed blir den första försvarslinjen kring den finansiella stabiliteten. Vi har lagt ett program för att öka öppenheten kring hur man värderar den här typen av nya finansiella instrument och hur man förbättrar kreditvärderingsinstitutens arbete. Det är en stor fråga för den europeiska scenen. Får du vara med i diskussionerna i det ekonomiska finrummet? Ja, de flesta diskussionerna sker i Ekofin och några också i eurogruppen. Jag upplever att vi har möjlig- heter att göra vår röst hörd, men det är klart att det skulle vara lättare för oss att delta i diskussionerna fullt ut om vi fick vara med i eurogruppen. Ni har ju sagt att ni inte kommer att göra något åt EMU-frågan den här valperioden. Hur blir det under nästa? Alla partiledare på ja-sidan var överens om att det skulle dröja ett decennium innan frågan återkom. Det betyder att den inte är aktuell under den här mandatperioden. Sedan måste det också finnas en folklig vilja att byta till euron. Som det är i dag är kostnaderna för att stå utanför väldigt begränsade. Vi har låga räntor, och kostnaderna för att stå utanför har i stabilitetstermer, givet att vi sköter oss med låg inflation och god ordning på våra finanser, inte varit så problematisk. Finns det något problem för den svenska ekonomin med att bankernas risktagande har ökat? Både Swedbank och SEB opererar allt mer österut. Jag tror mycket på att de som är ansvariga för bankerna är konservativa och försiktiga. Det verkar dock vara något grundläggande mänskligt drag att vi då och då drabbas av en övertro på att vinster och lönsamhet går mot himlen och att alla ska växa. Det är farligt om den typen av tänkande drabbar en banksektor. Där måste det finnas starka återhållande krafter, liksom i våra reglerings- och kontrollsystem. Marknaderna ser uppenbarligen att riskerna hos bankerna har ökat. Vore det då inte läge att justera upp insättargarantin, som ju inte har förändrats sedan den infördes i början av 1990-talet? Vi har anledning att se över den finansiella infrastrukturen. Vi ska absolut ställa huset i ordning så att vi inte hamnar i liknande problem som andra drabbats av. Ligger det något i de medierubriker som förekom i våras om en möjlig "superkonjunktur"? Grundläggande är att länder som Kina, Indien och Ryssland ska byggas upp från grunden. Med tioprocentiga tillväxttal per år får det väldiga effekter på investeringsbehov i infrastruktur, byggnader och efterfrågan på järn, specialstål och annat under lång tid. På det sättet ñ 9 ­ De reala investeringarna är kraftiga och kommer att förbli så även nästa år, säger Anders Borg. BILD: JOAKIM SERRANDER de faktorer som bidrar till stabilitet. Men man ska alltid vara försiktig när man gör bedömningar av de här frågorna och följa dem noga. Ja, börserna har fallit något. Men i ett längre perspektiv, de fem senaste åren, har prisutvecklingen på både aktier och fastigheter varit väldigt stark. Det betyder mycket för hushållens förmögenheter. Finns det inte anledning för hushållen att vara oroade? Hushållen har ofta ett väldigt klokt och långsiktigt förhållningssätt till sin privatekonomi. De sparar i aktier och gör det huvudsakligen försiktigt och i ett lite längre perspektiv. Aktier är en bra investering. Den som äger 5­6 aktier långsiktigt kommer, utan att betala höga avgifter, att ha en förhållandevis trygg placering. Sedan är det lite mer riskfyllt på kort sikt, med den typen av slag vi sett under en tid. Många ekonomer trodde att när vi blev av med inflationen och budgetunderskotten skulle vi få stabilitet. Så har det inte blivit, utan vi har haft upprepade finansiella kriser i Ryssland, Asien och med IT-bubblan som sprack. Men i de flesta fall Nummer 11, 2007

Sid 8 - "Den höga tillväxten kan pågå i tio år till" Anders Borg är ung för att vara finansminister   Sid 10 - INTERVJU: Anders Borg kanske man kan säga att det finns drag i den ekonomiska utvecklingen  
För att kunna läsa myPaper-publikationen behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. Du behöver också ha minst Flash Version 6 installerad.
Innehållsförteckning
Powered by myPaper - www.mypaper.se