Klicka här för att öppna och bläddra i den digitala publikationen Aktiespararen Nr 11 2007  Aktiespararen Nr 11 2007


Red arrow Klicka här för att öppna och bläddra i den digitala publikationen Aktiespararen Nr 11 2007


Sidan 51 i Aktiespararen Nr 11 2007

begränsar förvaltarnas handlingsfrihet. Denna portfölj kan fungera som en rekommendation till förvaltarna, medan den i andra fall betraktas som ett strikt rättesnöre. En förvaltare har mycket att tänka på, bland annat om vissa aktier ska övereller underviktas relativt index. ILLUST RATION: TOBIAS FLYGAR ingen. Ett annat välkänt exempel är Telia, vars aktie efter börsnoteringen 2000 genomled en flerårig nedgång men där den påtagligt stora vikten i index gjorde aktien till ett självklart innehav i de flesta Sverigefonder. Även om indexorienterad förvaltning fortfarande dominerar utbudet har den ovan nämnda kritiken, flera fonders tendens att kontinuerligt halka efter index och förvaltarnas egen drivkraft skapat en tydlig förändring i branschen. Många fondförvaltare har fått större mandat än tidigare att placera efter sin egen uppfattning, men de stora förändringarna sker inte inom utan utanför bankernas domäner. Diskretionär förvaltning Ett annat stort, och växande, verksamhetsområde för förvaltare är diskretionär förvaltning. För en fondförvaltare är det kapital den ansvarar för ofta påtaglig anonymt. Oavsett om fonden har 1 000 eller 100 000 kunder ska en opersonlig summa pengar hanteras. Direkta kundkontakter är sällsynta och inget stort inslag under en arbetsdag. Diskretionär förvaltning är däremot personlig till sin karaktär. Kunden har ett större belopp att placera (ofta över 3 miljoner kronor), personlig kontakt med den ansvarige förvaltaren och en depå med en placeringsinstruktion som beskriver riktlinjerna för förvaltningen. Det blir dock besvärligt och svåröverskådligt om varje kund ska förvaltas efter sina särskilda önskemål, och banken eller värdepappersbolaget vill definitivt inte att värdeutvecklingen hos olika förvaltare på samma enhet ska avvika alltför mycket från varandra. Hur löser man då detta problem? Jo, genom att det finns en modellportfölj som "Alltför självsäker framtoning brukar sällan vara karriärbefrämjande." Förvaltningen blir därför sällan så personlig som den framstår, och för en ung civilekonom med några få års erfarenhet som arbetar med mindre kapitalstarka privatpersoner handlar arbetet ofta om att kartlägga kundernas finansiella situation och behov, att vara behjälplig med deras privatekonomi, att upprätthålla en bra kundrelation samt ­ med kanske några smärre avvikelser ­ att placera kundens kapital i enlighet med modellportföljen. Alltför självsäker framtoning och alltför många personliga åsikter om modellportföljens sammansättning brukar sällan vara karriärbefrämjande. I takt med ökad kunskap och erfarenhet är det dock vanligt att förvaltaren får större och mer komplicerade uppdrag än tidigare och ökad självständighet. Vilken självständighet en diskretionär förvaltare ska ha är en evig fråga i stora organisationer. Inget värdepappersinstitut vill råka ut för stora svarta rubriker i tidningarna om att det blivit stämt av uppretade kunder för att en egensinnig förvaltare har satsat urskillningslöst på säljoptioner i Volvo. Samtidigt vill instituten ha professionella, engagerade och motiverade medarbetare som vågar ta ansvar och initiativ. Åsikterna brukar pendla, från att förvaltaren ska vara en renodlad relationsperson som upprätthåller god kontakt med sina kunder, medan förvaltningen styrs centralt, till uppfattningen att förvaltaren ska vara så kompetent att vederbörande självständigt ska kunna hantera komplicerade uppdrag. Verkligheten ligger sannolikt någonstans mittemellan. "Det säkraste sättet att fördubbla sina pengar är att man viker sedlarna dubbelt och stoppar dem i fickan." Frank McKinney Hubbard Fristående förvaltare De stora förändringarna i värdepappersförvaltning sker inte inom utan utanför bankernas domäner. Visserligen har flera stora aktörer gett vissa av sina förvaltare större mandat och självständighet, men ñ Nummer 11, 2007 51

Sid 50 - SKOLA: Förvaltarrollen C-G Gyllenram och Tony Ugrina arbetar med professionell   Sid 52 - SKOLA: Förvaltarrollen många upplever sig ändå vara centralstyrda med bristande  
För att kunna läsa myPaper-publikationen behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. Du behöver också ha minst Flash Version 6 installerad.
Innehållsförteckning
Powered by myPaper - www.mypaper.se