Klicka här för att öppna och bläddra i den digitala publikationen Aktiespararen Nr 11 2007  Aktiespararen Nr 11 2007


Red arrow Klicka här för att öppna och bläddra i den digitala publikationen Aktiespararen Nr 11 2007


Sidan 11 i Aktiespararen Nr 11 2007

Anders Borg Otippad och rekordung blev Anders Borg utnämnd till den tunga finansministerposten för drygt ett år sedan. För honom själv kom ändå inte samtalet från statsministern helt överraskande: ­ Att jag blev finansminister tror jag delvis berodde på att jag hade haft en rätt tung roll i att ta fram den politik vi ville föra. Uppdraget var klart definierat: Vi ska återupprätta full sysselsättning och arbetslinjen, och det ska göras under tungt ansvarstagande för de offentliga finanserna. Trots att Anders Borg bara är 39 år har han mycket på meritlistan: Chef för ekonomisk-politisk analys vid ABN Amro Sverige, tjänsteman åt riksbanksledningen och chefekonom i Moderata samlingspartiet. Det förvånar inte när han ofta drar fram forskningsresultat för att dissekera ekonomiskpolitiska förslag. Som förebilder nämner han två finansministrar som representerat andra partier: Kjell-Olof Feldt (s) och Anne Wibble (fp). Anders Borg är småbarnsfar och bor utanför Katrineholm, intill den sörmländska storskogen. Vad gör han då en regnig söndag när resten av familjen är bortrest? Tar fram Nobelpristagarens avhandling eller sätter på sig regnrocken och ger sig ut i skogen? ­ Svårt val. Min natur är nog sådan att jag gärna gör båda sakerna. Först kanske jag tar bössan och ger mig ut i skogen. Men regnet gör säkert att jag snart vänder hem, tänder en brasa, lägger upp fötterna på soffbordet och läser en god bok ... Han passar också på att flörta med alla aktiesparare: ­ Jag tror att det är väldigt bra om hushållen äger aktier, direkt. Jag har ägt aktier tidigare men har nu placerat i indexfonder. "Sverige har legat bra till när det gäller bolagsskatter, men det gör vi inte längre." Aktiespararna har lanserat en idé med investeringskonton. Kan det vara en tänkbar modell? Den idén tror jag inte så jättemycket på. Att bygga upp stora uppskov skapar en statsfinansiell risk. Det är bättre att jobba med system som är långsiktigt stabila. Kan man inte säga att de friare reglerna kring kapitalförsäkringen har löst en stor del av de här problemen? När kapitalförsäkringen konstruerades var det inte med detta syfte. Tanken var i stället att sätta skattesatserna så att en förhållandevis låg löpande beskattning skulle vara likvärdig med en framtida realiserad beskattning. Men skulle det kosta så mycket att minska aktieskatterna? Aktiespararna har ju föreslagit att finansieringen kan ske med en något höjd företagsskatt i stället. Jag tror inte vi ska höja företagsbeskattningen. Förra året och i år har flera länder sänkt bolagsskatten, och den har då sänkts med 5 procentenheter de 4­5 senaste åren. Varje år sker nya förändringar i bolagsbeskattningen, vilket blir en stor konkurrensnackdel/-fördel mellan länderna. Det irländska undret handlar i inte obetydlig utsträckning om låga bolagsskatter. Sverige har legat bra till när det gäller bolagsskatter, men det gör vi inte längre. I dag sker en internationell rusning nedåt. Vi har i dag inte en konkurrensnackdel, men inte heller en fördel. Jag är inte beredd att höja bolagsskatten, det vore förödande. Jag tror snarare att vi på sikt måste sänka den. Vi sitter i ett dilemma. Vi behöver sänka bolagsskatten, sänka inkomstskatter, och vi behöver göra något åt dubbelbeskattningen på aktier. Det finns ingen brist på viktiga skattesänkningsförslag; det gäller att hitta en rimlig prioritering och en rimlig finansiering. Samma problem sägs gälla för skattebehandlingen av reavinster på fonder. Här handlar det om att systemet "låser in" folk i sina fonder, i stället för att de skulle kunna omdisponera sina fondtillgångar mer rationellt. Det skulle då göra att staten konserverar en struktur som inte är ekonomiskt effektiv, som skyddar fondbolagen och därmed pressar upp avgifterna. Håller du med om resonemanget? Jo, det finns ett sådant problem. Men jag har inte sett en enkel lösning på det. Hur är det med stoppet för att flytta pensionsfonder? Vi jobbar på att kunna häva det, och förhoppningsvis kommer vi fram till något i höst. Men det är en komplicerad fråga. Det är dock viktigt att vi kan återskapa flytträtten ­ utan att förlora våra uppskov. Till skattekomplexet hör också 3:12-reglerna för småföretagare. Före valet propagerade borgerliga politiker och näringslivsorganisationerna livligt för att ta bort dem. Men de måste väl finnas kvar så länge det råder skilda skattesatser på inkomster och kapital? Ska vi ha en inkomstskatt som överstiger kapitalskatten måste vi ha 3:12-regler. Sedan kan man diskutera hur de ska utformas. Vi uppfattar att genom att vi avskaffade Lex Uggla, tog bort förmögenhetsskatten och dramatiskt förändrade lättnadsreglerna för 3:12-reglerna ska beskattningen för småföretagare ha blivit väsentligt bättre. Vi har för övrigt en utredning i gång, som ska bli klar under hösten. Det har i år gått 17 år sedan den "underbara natten" 1990 och ett radikalt förändrat skattesystem, i vilket bland annat marginalskatterna sänktes rejält. Men borde ni inte tillsätta en ny utredning, eftersom grundtankarna i dag anses frångångna på flera punkter? Vi har gjort en stor skattereform, som i omfattning faktiskt är större än den förra ­ inte minst handlar det om en mycket större skattesänkning. Jag tror att den korrigerar en del av bristerna i den förra reformen, bland annat för att skatterna då inte sänktes för låg- och medelinkomsttagare, vilket är Sveriges grundläggande problem om vi ska kunna hantera utanförskap, demografi och globalisering. Det är den viktigaste skattekilen att göra något åt. Det andra är tanken i den förra skattereformen om enhetlighet. Bland annat tror jag att den finansiering som då låg på momssidan slog ut många jobb, därför att olika sektorer inte kan bära samma skattesats. Enkelhet är bra, men om hushållen på städtjänster får samma skattesats som till exempel Scania innebär det att städtjänsterna flyttar till den svarta sektorn, medan Scania gott kan klara det. Detta vill vi undvika. MATS BLOMBERG Nummer 11, 2007 11

Sid 10 - INTERVJU: Anders Borg kanske man kan säga att det finns drag i den ekonomiska utvecklingen   Sid 12 - MARKNADSKOMMENTAR Svag dollar håller Anders Haskel, chef för HQ Banks kontor i  
För att kunna läsa myPaper-publikationen behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. Du behöver också ha minst Flash Version 6 installerad.
Innehållsförteckning
Powered by myPaper - www.mypaper.se