Klicka här för att öppna och bläddra i den digitala publikationen Forskning för Hälsa Nr 2 2008  Forskning för Hälsa Nr 2 2008


Red arrow Klicka här för att öppna och bläddra i den digitala publikationen Forskning för Hälsa Nr 2 2008


Sidan 19 i Forskning för Hälsa Nr 2 2008

2006 hade Sydsverige sin varmaste julimånad sedan mätningarna började 1859. Lund hade en månadsmedeltemperatur på 22 grader. Hur det påverkade befolkningen har inte analyserats men i en studie har Bertil Forsberg tillsammans med doktoranden Joacim Rocklöv sett på temperaturens påverkan på dödligheten. Under en Stockholmsvecka med medeltemperatur runt 23 grader ökar dödsfallen med cirka 30 jämfört med en vecka då snittemperaturen är 17 grader. ­ En ökad sommarmedeltemperatur på fyra grader beräknas leda till mer än 1 000 fler värmerelaterade dödsfall per år, säger Bertil Forsberg. Generellt är alla åldersgrupper utsatta vid värmeböljor, men antalet dödsfall är av flera orsaker större bland äldre. Med åldrandet förändras värmeregleringen och vätskebalansen i kroppen, vilket kan minska kroppens beredskap. Äldre personer har också oftare de sjukdomar som ger särskild känslighet för värme, främst hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och försämrad njurfunktion. Läkemedel som används av äldre, särskilt betablockerare och vätskedrivande mediciner, kan dessutom förändra värmereglering, cirkulation och vätskebalans. När kroppstemperaturen stiger strävar kroppen efter att återställa värmebalansen genom ett ökat blodflöde ut i huden och genom svettning. Om saltoch vätskeförlusterna inte kompenseras ordentligt ökar belastningen på hjärt at, samtidigt som blodet Bertil Forsberg, docent koncentreras och blir mer proppbenäget. Risken för blodpropp ökar mest hos personer med dåliga kärl och redan höga blodfetter. Överviktiga löper också större risk att avlida vid hög värme, eftersom fettvävnad kapslar in värmen och hjärtat därmed måste arbeta hårdare för att reglera kroppstemperaturen. Om luftfuktigheten dessutom är hög avdunstar inte svetten lika lätt från huden vilket gör avkylningen sämre och hjärtat får jobba ännu hårdare. Men även när det är kallt ökar dödligheten. aaa man dricker mer och får mer effektiva svettkörtlar. Enkla åtgärder som att sova i ett svalare rum eller se till att framför allt utsatta personer dricker tillräckligt och har tillgång luftkonditionering minskar påfrestningarna på kroppen. Forskning visar också att personer födda i varma klimat klarar värmeböljor bättre. ­ Vår forskningsambition är att identifiera Tänk på... Personer med kärlsjukdomar löper störst risk att drabbas av blodpropp. " ­ Mekanismerna är egentligen ganska lika. Det är personer med kärlsjukdomar som löper störst risk att drabbas eftersom blodet även då blir mera proppbenäget och blodtrycket stiger, säger Bertil Forsberg. Med framförhållning och kunskap går det emellert id att anpassa sig till varmare perioder. Rent fysiskt kan kroppen vänjas vid värmen genom att riskgrupper och kritiska temperaturer. Det gäller att vara specifik och kunna säga att hos vårdtagare med de här sjukdomarna eller med de här medicinerna måste hemtjänsten öka insatserna när temperat uren når en viss nivå, säger Bertil Forsberg. I Frankrike har myndigheterna lärt av erfarenheten. Det finns en beredskap med larmsystem och en handlingsplan som rullar igång om det blir en ny värmebölja. I Sverige finns ännu ingen specifik beredskapsplan, men Klimat- och sårbarhetsberedningen föreslår i ett slutbetänkande från 2007 att Socialstyrelsen ska ta fram ett kunskapsunderlag för kommuner och landstings beredskap för värmeböljor, vilket ska innefatta hur man identifierar och når utsatta grupper. Något sådant arbete har, enligt Socialstyrelsens representant i utredningen Åsa Ekman, ännu inte påbörjats även om diskussion pågår. Ökande luftföroreningar kan även skapa lungproblem. I länder med stor svängningar i sommartemperaturen ökar bildandet av ozon och antalet partiklar i atmosfären. Luftföroreningarna skapar inflammat ion i lungorna, vilket startar en reaktion som gör att blodet blir mer proppbenäget. Enligt SMHIs beräkningar förväntas vi i Sverige dock få ökad molnighet och mer nederbörd vilket kan kompensera de ökade föroreningarna. Klimat- och sårbarhetsberedningen anser också att Socialstyrelsen liksom Smittskyddsinstitutet bör följa utvecklingen av nya kända och okända infekt ionssjukdomar som kan etablera sig i Sverige till följd av det varmare klimatet. ­ I ett förändrat klimat är det fler smittbärare som överlever. För 15 år sedan fanns inga fästingar norr om Dalälven. I dag finns det fästingar som sprider TBE, det vill säga fästingburen encefalit, och borrelia i princip i hela landet, säger Tom Hedlund vid Naturvårdsverket som var huvudsekreterare i Klimat- och sårbarhetsutredningen. a Att tänka på vid värmebölja s valaste rum e ller inomhus a aa aaa Fakta Climatools är Naturvårdsverkets tvärvetenskapliga forskningsprogram om samhällets anpassning till den pågående klimatförändringen. Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet ansvarar för delområdet folkhälsa som rör klimatförändringars möjliga hälsokonsekvenser och hälsosektorns anpassning. Projektledare i Umeå är Bertil Forsberg och forskargruppen har nyligen publicerat en skrift i ämnet. Det femåriga programmet Climatools leds av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) i samarbete med KTH, Uppsala och Umeå universitet. aaa FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2008 19

Sid 18 - Morgondagens väderprognos varnar för varmare, blötare och mer extremt väder. Och   Sid 20 - NOTERAT Strokeforskningen nära genombrott Forskare i Lund står inför ett genombrott  
För att kunna läsa myPaper-publikationen behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. Du behöver också ha minst Flash Version 6 installerad.
Innehållsförteckning
Powered by myPaper - www.mypaper.se