Klicka här för att öppna och bläddra i den digitala publikationen Forskning för Hälsa Nr 2 2008  Forskning för Hälsa Nr 2 2008


Red arrow Klicka här för att öppna och bläddra i den digitala publikationen Forskning för Hälsa Nr 2 2008


Sidan 14 i Forskning för Hälsa Nr 2 2008

aaa Fakta Livsstilsmottagning där patienterna får ta del av en föreläsning samt får konkreta tips. Kursens teman är Livsstil och hjärt-kärlsjukdom Mat Fysisk aktivitet Nikotin och alkohol Stress Efter några månaders uppehåll görs en ny hälsokontroll. Under hela kursen uppmärksammas de förändringar som sker i gruppen och deltagarna får stöd och återkoppling. ningen på Hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Solna kommer patienter som fått remiss från sin läkare. b esöket undersöker en sjuksköterska patienten med fokus på hjärta och kärl. Frågor ställs om bland annat matvanor, stress och rökning. Därefter görs en individuell profil. g ruppträf far, själva livsstilskursen. Den består av fem tillfällen Det finns mycket skuld i livsstilsdebatten. Det är viktigt att människor med livsstilsproblem behandlas med respekt och ödmjukhet, säger Mai-Lis Hellénius. aaa Fakta Namn: Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention på Karolinska institutet och ansvarig för livsstilsmottagningen på Hjärtkliniken Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Ålder: 54 år Bakgrund: Mai-Lis Hellénius har arbetat med livsstilfrågor i 20 år, inom såväl primärvård, sjukvård som forskning. Hon vill införa mer lust och glädje och mindre pekpinnar i arbetet med livsstilsfrågor och arbetar för förbättrat samarbete mellan primärvård och sjukvård. aaa vara tillåtet att misslyckas, säger Mai-Lis Hellénius. Hon berättar att hon lärt sig hur reklammänniskor arbetar i samband med ett bokprojekt för tio år sedan. Det angreppssättet använder hon nu i sitt arbete med livsstilsfrågor. ­ Det handlar om att vända på steken, att berätta om det som är bra. Och det ska vara genomtänkt. Det kan tyckas att alla idag borde känna till vad som är hälsosam mat och att man bör röra på sig mer, men Mai-Lis Hellénius berättar att väldigt många tror att detta inte gäller dem. ­ Varnande tidningsartiklar om hälsorisker gör folk rädda. Råden varierar dessutom så det är inte lätt att veta vad som är bäst. Många orkar inte med och ger upp. ­ Det behövs professionell hjälp. Genom att göra hälsokontroller, mäta midjan, kontrollera blodfetter blir många medvetna om att något måste göras och motivationen ökar. Sedan gäller det att få kunskap om vad man ska göra. Hon berättar att kunskapsluckorna inte bara finns hos allmänheten utan även inom vården. Framför allt har vården varit dålig på att följa upp och ge feedback, något som är väldigt viktigt. Just ett förbättrat samarbete mellan öppenvård och slutenvård är ett av målen med livsstilsmottagningen. ­ Vi läkare får ofta kritik för att vi är dåliga på Jag hoppas att vi kan bli en förebild som andra kan ta efter. att följa vårdkedjan, det är något jag vill ändra på. Vårt arbete här på livsstilsmottagningen sker i nära samarbete med både primärvården och den slutna vården, säger Mai-Lis Hellénius. Formatet att träffas i grupp är ett bra sätt att få stöd och feedback. Det är också ekonomiskt fördelakt igt. Livsstilsmottagningen kräver inte några stora resurser i form av pengar eller lokaler. Samtidigt kan Mai-Lis Hellénius peka på en färsk studie genomförd av svenska hälsoekonomer och finska forskare som tydligt i kronor och ören visar att satsningar på livsstilsförändringar lönar sig eftersom deltagarna i större utsträckning håller sig friska och därmed inte belastar vården med kostnader. ­ Det är inte ofta vi inom sjukvården kan visa att vi sparar pengar. Jag hoppas att vi kan bli en förebild, en modellverksamhet som andra kan ta efter, säger Mai-Lis Hellénius. Just nu arbetar bara tre personer på livsstilsmott agningen, men trycket är stort och förhoppningen är att verksamheten ska kunna utökas till hösten. a " 14 aaa FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2008

Sid 13 - Vi pratar mycket om allt som rör livsstil, men vi pratar inte så mycket om sjukdom   Sid 15 - Forskning på gennivå TEXT ESTER ROOS-ENGSTRAND FOTO HÅKAN FLANK FORSKNING FÖR HÄLSA  
För att kunna läsa myPaper-publikationen behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. Du behöver också ha minst Flash Version 6 installerad.
Innehållsförteckning
Powered by myPaper - www.mypaper.se