Sidan 3 i Kyrkans Tidning stift nr 37 2010

TORSDAG 16 SEPTEMBER 2010 KYRKANS TIDNING NUMMER 37 SKARA STIFT Stiftskansliet, Box 173, 532 23 Skara Tel: 0511-262 08 Fax: 0511-262 70 catharina.sundqvist@svenskakyrkan.se I gränslandet. Tro och vetande, två spännande begrepp som människor arbetar med dagligen. Men är allt vad det i våra västerländska ögon ser ut att vara? Filosofer och teologer funderar, till exempel K E Lögstrup (se nedan). CATHARINA SUNDQVIST, STIFTSREDAKTÖR Stiftet har fått två nya diakoner STIFTET Skara stift har fått två nya diakoner, Ella Glimmerveen och Inger Awenlöf. Och med tanke på hur efterfrågad diakonin i Svenska kyrkan är så lär de få fullt upp i Skultorp respektive Borås där de ska arbeta. Ella Glimmerveen har tidigare arbetat som fritidspedagog och Inger Awenlöf som behandlingsassistent på Stadsmissionen. – Hos mig växte en längtan fram om att få ihop mitt vardagsliv och min tro, berättar Ella som en förklaring till varför hon sökt sig till diakonyrket. Inger berättar om ett komplicerat förhållande till tro. Hon började läsa teologi för att få mer kunskap. Så småningom väcktes tanken att arbeta inom kyrkan. – Dels började jag mer och mer känna att min tro räckte och dög, dels ville jag tillföra trons dimension till de kantstötta människor jag mötte. Barn och ungdomar, äldre, missbruksvård och integrations- och flyktingfrågor är några grupper/områden de kommer att arbeta med. Ny avhandling förenar gudstro och vetenskap I dagarna får stiftet en ny teologie doktor. Esbjörn Särdquist har forskat kring tro och vetande utifrån den danske teologen och filosofen K E Lögstrups tankar. Västvärlden lever i arvet efter upplysningstiden. Det var på 1700-talet det naturvetenskapliga förhållningssättet började slå igenom. Det fick många konsekvenser. Draget till sin yttersta gräns är det enligt det synsättet bara det som kan mätas och vägas som objektivt finns. NATURVETENSKAP OCH teknik tog successivt över religionens roll som svaret på frågan om världens uppkomst och övriga stora frågors lösning. På medeltiden var det otänkbart att ifrågasätta Guds existens. Det var en mental självklarhet. Efter upplysningen blev det annorlunda. Gud kunde ifrågasättas och endast det objektivt verifierbara fick kallas vetenskap. Det subjektiva, som religion, andlighet och estetiska upplevelser, blev mer perifert och den enskilda människans ensak. DET ÄR BLAND ANNAT om detta som K E Lögstrup skrivit. Frågan är om gränsen mellan det subjektiva och objektiva kan dras så hårt. Den enskilda människan ser sig som betraktare av universum men, och detta är viktigt i Lögstrups filosofi, kan som betraktare inte se sig själv. Hon har ställt sig på kunskapens yttersta kant men är samtidigt en del av Finns rum för Gud i vår moderna värld? Esbjörn Särdquist har forskat i den danske teologen K E Lögstrups tankevärld. Denne tycker att den upplysta människan och Gud går att förena. FOTO: SVEN-ERIK FALK det hon betraktar utan att riktigt vara medveten om det. I 70-ÅRSÅLDERN BÖRJADE K E Lögstrup skriva och sammanställa en serie om fyra böcker som han benämnde Metafysik. Innan projektet hann avslutas dog Lögstrup hastigt och en redaktionsgrupp fick slutföra utgivningen. Det är i sammanställningen, och tolkningar som kan göras utifrån den, som Esbjörn Särdquists avhandling tar avstamp. – Lögstrups tankar handlar om stora och centrala frågor i vår kultur, inte minst hur vi uppfattar verkligheten. Det är det som fängslat mig under åren jag forskat i och kring hans verk. Begreppet Gud, som tidvis använts för att förtrycka människor, är efter upplysningen ingen självklarhet längre. I dag är människor i västerlandet fria att tro om de vill. – DET ÄR FANTASTISKT och oerhört viktigt. Samtidigt har allt den moderna människan inte kan greppa och behärska förts till marginalen i den moderna rörelsen. Lögstrups stora poäng är att Gudstro och upplysning går att förena, att det finns kunskap även i det vi kallar subjektivt. Esbjörn Särdquist drar en parallell till miljöfrågan. Om intuition fått mer utrymme och ett naturvetenskapligt förhållningssätt inte dominerat hade människan kanske inte våldfört sig så på naturen som hon gjort det senaste seklet. EN AVHANDLING I systematisk teologi är kanske ingen kioskvältare med tanke på de formella krav som ställs på en sådan. Samtidigt berör ”Kunskapens yttersta kant” något som vi alla är del av: hur vi tolkar verkligheten och västvärldens syn på tro och vetande. Ella Glimmerveen och Inger Awenlöf diakonvigdes i söndags och börjar nu arbeta i Skultorp respektive Borås. CATHARINA SUNDQVIST 1800-talet i fokus på seminarium SKARA Den 22–23 september är det dags för årets kyrkohistoriska seminarium på Västergötlands museum i Skara. I år är temat 1800-talets förnyelse. Det handlar om vad som skedde under det sena 1800-talet som hade betydelse för gudstjänstliv och kyrkobyggande långt in på 1900-talet, och fortfarande sätter sina spår. Alla intresserade hälsas välkomna och det är gratis. Tio miljoner räddar domkyrkotorn Nära 43 miljoner kronor delas ut i bidrag till renovering och ombyggnad av stiftets kyrkor. Nästan tio miljoner används för att rädda tornen på Skara domkyrka. Det är stiftsstyrelsen som slussar pengar till pastoraten för att de ska kunna hålla sina kyrkor i skick. Det handlar om kyrkobyggnadsbidrag respektive kyrkoantikvarisk ersättning. Den sistnämnda ersättningen är statlig. Inga-Kajsa Christensson är stiftsantikvarie och har tillsammans med stiftets kyrkobyggnadsdelegation förberett beslutet. Det innebär att varje byggprojekt har granskats utifrån olika aspekter så att pengarna hamnar där de gör mesta möjliga nytta. I ÅR SÖKTE pastoraten drygt 44 Sammantaget kunde stiftsstyrelsen alltså fördela nära 43 miljoner kronor till stiftets församlingar. Inga-Kajsa Christensson konstaterar att det är ganska mycket pengar. – Per kyrka blir det kanske inte så mycket om man ska slå ut det på alla stiftets kyrkor. Men totalt är det mycket pengar, säger hon. UTÖVER DE PENGAR som delas ut nere fukten i ouppvärmda kyrkor. Tillsammans med Göteborgs universitet ska man granska hur takstolar i medeltida kyrkor kan bevaras. Eftersom stiftet har ett stort antal medeltida kyrkor är detta ett angeläget projekt. DESSUTOM SKA dataregistret över miljoner kronor i kyrkobyggnadsbidrag medan det fanns knappt 7 miljoner att fördela. När det gäller kyrkoantikvarisk ersättning var det sökta beloppet nära 66 miljoner kronor. till församlingarna används en del av den kyrkoantikvariska ersättningen till projekt som omfattar hela stiftet. Ett av dessa handlar om att hitta metoder att hålla kyrkor uppdateras och alla inventarier gås igenom i ett stort antal kyrkor. Totalt avsätts cirka 2,3 miljoner kronor för dessa satsningar. SVEN-ERIK FALK

Sid 2 - TORSDAG 16 SEPTEMBER 2010 KYRKANS TIDNING NUMMER 37 UPPSALA STIFT Stiftets hus,   Sid 4 - TORSDAG 16 SEPTEMBER 2010 KYRKANS TIDNING NUMMER 37 VÄSTERÅS STIFT Västra kyrkogatan  
För att kunna läsa myPaper-publikationen behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. Du behöver också ha minst Flash Version 6 installerad.