Sidan 2 i Kyrkans Tidning Stift nr 1 2010

TORSDAG 7 JANUARI 2010 KYRKANS TIDNING NUMMER 1 UPPSALA STIFT Stiftets hus, Box 1314, 751 43 Uppsala Tel: 018-68 07 75, Fax: 018-12 45 25 mats.lagergren@svenskakyrkan.se Nyårsföresats. Liksom varje människa med mig utgör jag mitt eget mikrokosmos. Där kan jag dagligen göra mina val mellan gott och ont, mellan solidaritet och egoism, mellan vänskap och avståndstaganden. Om tillräckligt många, tillräckligt ofta gör rätt val kan vi bidra till att förändra den stora världen. MATS LAGERGREN, STIFTSREDAKTÖR Kyrktupp på lantislista GÄVLE Under året vann kyrktuppen på soldatkyrkan i Gävle utmärkelsen som årets kyrktupp och nu är den åter aktuell. Arbetarbladet berättar att den hamnat på en lista över årets hetaste lantisar. Kyrktuppen återfinns på plats 67 på den lista som toppas av Ockelbosonen och blivande prinsen Daniel Westling. Dags att se på innehållet Ragnar Persenius ger sin syn på kyrkan i tiden Tilltalet blir till i ett möte mellan budskap och den sociala situationen. När kyrkan backar undan ställs människan ensam med sin oro och undran. – Den kyrka som inte har något att säga blir snabbt ointressant för en sökande människa, säger biskop Ragnar Persenius. Vi möts några dagar före jul och jag ber honom fundera kring läget i dag, i Svenska kyrkan och särskilt i Uppsala stift. Delaktighet är ett nyckelord när Ragnar Persenius visar på den utveckling som han önskar sig. Han ser hur det i många församlingar växer fram mötesplatser för dialog och samtal och han understryker vikten av att kyrkan blir mer utåtriktad. – Tidigare var det självklart att människor kom till kyrkan men förändringarna i samhället, kanske tydligast när det gäller barnverksamheten, kräver ett annat tänkande. I DEN DIALOGEN MÅSTE kyrkan ha något att utgå ifrån och Ragnar Persenius menar att vi utifrån ett auktoritetskomplex i allt för hög grad backar undan. Tidigare fanns en sådan auktoritär hållning med en kyrka som förmedlade färdiga sanningar, där människor förväntades lyssna och lyda men den tiden är sedan länge förbi. – När jag började som präst på 70-talet var det viktigt att betona livsfrågor och det kunde vi göra utifrån att människor hade kunskaper om kristen tro och kristet liv. Då fanns ett behov att utifrån sin egen situation få tala om detta. I DAG ÄR SITUATIONEN EN HELT annan Långt prästliv kan bli film GÄSTRIKE-HAMMARBY 97-årige prästen Carl-Adolf Murrays prästliv kan bli tvdokumentär. Idén, som inte är helt ny, kommer från stiftelsen Gamla Stenhuset i Gästrike-Hammarby. – Vi har pratat om det ett tag. Han börjar ju bli till åren så det är dags att det händer något, säger stiftelsens kassör Bernt-Olof Larsson till Arbetarbladet. Dokumentären komma att handla om förra seklets historia, samhällets och kyrkans utveckling, sett ur Carl-Adolf Murrays ögon. Nu samlar stiftelsen in pengar till projektet och de berättar att det strömmat in en del, både från stiftelser och från privatpersoner. Förstärkt kvartett på trettondagen TILLINGE Bro d´River Boys and Girls sjunger i Tillinge kyrka på trettondagen, skriver Enköpings-Posten. Manskvartetten är populär i Enköping och har under hösten gjort tre välbesökta framträdanden. Nu förstärker de med fyra damer inför konserten där samtliga intäkter tillfaller Cancerfonden. Biskop Ragnar Persenius vill ha många samtal om innehållsfrågor när det nya året stundar. FOTO: MATS LAGERGREN – Det jag har störst problem med är att vi inte ser budskapet inställt i ett gudomligt handlande där vi inte bara är hänvisade till oss själva. Bibeln är inte en uppslagsbok men den är en del av Guds frälsningshistoria och därför Guds ord till oss. – Det är viktigt att predikan är ett tilltal och inte ett kåseri över något andligt ämne och den kan faktiskt vara ett tilltal utan att för den skull omyndigförklara. RAGNAR PERSENIUS TYCKER att det Biskopar skriver om arkitekt UPPSALA De tidigare biskoparna Gunnar Weman och Tord Harlin har gett ut en bok där de berättar om kyrkorumsarkitekten Jerk Altons verk, skriver Upsala Nya Tidning. Gunnar Weman har under två och ett halvt år arbetat med boken. Sedan samrådde han med sin tidigare kollega Tord Harlin som begav sig ut och fotograferade lämpliga kyrkorum. Boken rymmer många exempel med bilder, ritningar och beskrivningar av såväl process som resultat. Jerk Alton har varit inblandad i över 130 projekt under sin karriär. DET FINNS ETT STORT behov av andoch när människor saknar grund- lig fördjupning och Ragnar Perläggande kunskaper måste de få senius tar Breidagårds verksamchans att lära sig. För att i samta- het som exempel. Här finns retlen ha något att reaten som en Bibeln är inte en upputgå från och möjlighet att slagsbok men den är som en hjälp att dra sig undan, en del av Guds bearbeta sina att be, läsa Bifrälsningshistoria. livsfrågor. beln och att få – Kristen tro tid att reflekformas alltid i mötet mellan bud- tera. Å andra sidan finns andskapet och den sociala situationen rummet där deltagarna tillsammen om vi glömmer bort innehål- mans får samtala och fundera om let lämnar vi människor ensamma kristen tro och vad det innebär och i slutändan har de ingenting att vara människa i dag. annat än sig själva att lita till. – Det är viktigt med både retreat och andrum och i församRAGNAR PERSENIUS VILL INTE att vi lingarna behövs båda delarna. ska komma med färdiga svar på Det handlar om en helhetssyn. alla frågor eller att kyrkan dikteDet största hotet är den sekularirar för människor vad de ska tro. sering som kommer inifrån. Att Däremot är han bekymrad över vi har problem med att gestalta att vi ger människor så lite att re- vår egen tro och ytterst med den ferera till. gudomliga uppenbarelsen. ’’ är bekymmersamt när han möter människor som har varit med i verksamhet under en längre tid utan att det finns några tecken på – DET FINNS INGET KRAV på att en att det är ett kyrkligt samman- människa ska omfatta allt som finns i den hang. Eller när kristna tradikyrkligt anDet är viktigt att pretionen, säger ställda med dikan är ett tilltal och Ragnar Persemånga år i tjänst inte ett kåseri över nius och knyter deltar i en kurs något andligt ämne. an till trosbeoch för första kännelsen och gången får en en formulering som ger en vink gudstjänst förklarad. – Vi ska inte komma med tros- om vad det handlar om. – När vi säger att vi ska ineller bekännelsekrav men för en idéburen organisation är det all- stämma i kyrkans bekännelse deles självklart att kunna kräva visar vi på att kyrkans bekännelse att dess medarbetare har en är större än min egen. Det begrundläggande kunskap och en gränsas inte till min egen tro som i stället är del av något större. solidaritet med innehållet. Gud är större än vad en enskild RISKEN ÄR I FÖRLÄNGNINGEN att vi människa kan omfatta och det är sviker dem vi är satta att tjäna. nog tur. Annars blir det ingen nåd Att människor möter en kyrka kvar. som själv inte har några kriterier MATS LAGERGREN att utgå ifrån, som inte förhåller sig till det centrala i budskapet och låter var och en vara hänvisad till sin egen tolkning. – Luther talar om människans grundsynd som att hon är inkrökt i sig själv. I dag är risken att vi i vår ambition att göra Gud ofångbar att vi till sist bara har oss själva att förhålla oss till. ’’

Sid 1 - TORSDAG 7 JANUARI 2010 KYRKANS TIDNING NUMMER 1 FRÅN STIFTEN På den här sidan möter   Sid 3 - TORSDAG 7 JANUARI 2010 KYRKANS TIDNING NUMMER 1 VÄSTERÅS STIFT Västra kyrkogatan  
För att kunna läsa myPaper-publikationen behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. Du behöver också ha minst Flash Version 6 installerad.