Sidan 16 i Forskning för Hälsa Nr 2 2008

Proteinet verkar vara viktigt för att få ut fettet från hjärtat. Ewa Ehrenborg är docent vid Institutionen för Medicin, enheten för Aterosklerosforskning, Karolinska universitetssjukhuset i Solna samt mottagare av en av Hjärt-Lungfondens forskartjänster. Hon studerar ett protein som finns i hög omfattning i lever, tarm och hjärta. Fungerar inte proteinet optimalt är risken stor att cellerna lagrar fett. Resultatet blir att vävnaderna fungerar sämre och på sikt kan det leda till kardiovaskulära sjukdomar. I kliniska studier där man under fem år följt personer med förhöjda blodfetter har man sett att pat ienter med genetiska varianter av det aktuella proteinet i ökad utsträckning drabbats av hjärtinfarkt. ­ Vid en hjärtinfarkt får man syrebrist i hjärtat och fett börjar ansamlas i cellerna. Proteinet verkar vara viktigt för att få ut fettet från hjärtat, förklarar Ewa Ehrenborg. ­ Vår hypotes är att personer med de genetiska varianterna har svårare att göra sig av med fettet i hjärtcellerna i och med att proteinet fungerar sämre. Detta ska vi undersöka vidare. På kort sikt är syftet med forskningen att öka kunskapen om proteinet, hur det fungerar och hur omsättningen av fett i hjärtcellerna ser ut. På lite längre sikt är forskningsmålet att skaffa mycket mer information om genetiska varianter av proteiner som är betydelsefulla för cellernas fettomsätt ning och undersöka samspelet mellan dem och andra faktorer. Målet är också att kunna skräddarsy medicinering för den enskilde patienten och att hitta alternativa behandlingsformer. ­ Alla vet att man ska äta rätt och motionera. Det är så lätt att säga, men inte lika lätt att genomföra. Därför tror jag på en mer riktad behandling om några år. ­ Det jag forskar om är en liten del av sjukdomsbilden, det finns många andra viktiga bidragande faktorer och många som vi ännu inte känner till, säger Ewa Ehrenborg. Forskartjänsten från Hjärt-Lungfonden kommer välkommet för Ewa Ehrenborg. ­ Stödet från Hjärt-Lungfonden gör att jag kan ägna mig mer åt det jag verkligen vill göra.Det ger mig möjlighet att ägna mig åt forskning och också större möjligheter att vidareutveckla den, säger hon. Under den närmaste tiden vill Ewa Ehrenborg gå vidare med att studera genvarianternas betydelse för proteinets funktion i hjärt- och levercellodlingar. Med hjälp av cellkulturer kan man få en bättre förståelse för de bakomliggande mekanismerna, helt enkelt ta reda på hur det fungerar. a " Fakta Namn: Ewa Ehrenborg Ålder: 47 år Bakgrund: Läkarexamen, Stockholm 1988. Med dr i medicinsk genetik, Karolinska institutet 1994, Post doc vid Department of Medical Genetics, University of British Columbia, Vancouver 1995-1997, Docent Molekylär Medicin, Karolinska institutet 2001. Forskar kring: Proteiner som reglerar cellers fettomsättning och deras betydelse för hjärtkärlsjukdom. forskningsmål: Att ta reda på mer om vilka olika funktioner ett visst protein kan ha vid inlagring och utsöndring av fett i bland annat hjärtceller samt att i slutänden kunna skräddarsy medicinering för enskilda patienter. Fritidsintressen: Friluftsliv i alla möjliga former. Skidor, segling och att åka långfärdsskridskor hör till favoritsysselsättningar. Går också gärna på teater och opera. Djupdyker Jonas Erjefält forskar i små vävnadsbitar. Målet med forskningen är att hitta cellmönster i inflammatoriska sjukdomar som astma och KOL och på sikt hitta botemedel. TEXT ESTER ROOS-ENGSTRAND FOTO DANIEL PEDERSEN I dag saknas bra botemedel mot sjukdomar som astma och KOL. Många astmapatienter svarar inte på den behandling som finns och vad gäller KOL finns det ingen behandling som stoppar sjukdomen. Jonas Erjefält är docent och forskningsgruppchef vid enheten för luftvägsinflammation vid Lunds universitet och mottagare av en av Hjärt-Lungfondens forskartjänster. Målet för hans forskning är att skapa förutsättningar för sådana botemedel. Enheten har redan i dag ett gott samarbete med en rad läkemedelsbolag och deltar i processen att hitta nya läkemedel. Men det är en lång bit kvar. ­ Trots stora framsteg i den medicinska forskningen vet vi otroligt lite om vad som sker i vävnaden, vilka celltyper och vilka processer som är vikt iga vid inflammation, säger Jonas Erjefält. Kronisk inflammation i lungorna driver sjuk- domen vid både astma och KOL och därför är det 16 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2008

Sid 15 - Forskning på gennivå TEXT ESTER ROOS-ENGSTRAND FOTO HÅKAN FLANK FORSKNING FÖR HÄLSA   Sid 17 - I Lund har man under årens lopp byggt upp en unik vävnadsbank som nu ger unika forskningsmöjligheter  
För att kunna läsa myPaper-publikationen behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. Du behöver också ha minst Flash Version 6 installerad.