Sidan 82 i Tidningen Fastighetsnytt 05/12

business arena: seminarium 10 Bostadsmarknaden mer av samhällsproblem igen? ›› Bostadsbristen får mer och mer utrymme i media och betraktas numera som ett av de största hoten mot den långsiktiga tillväxten i storstadsregionerna. Uppfattningarna går isär om hur stora problemen är samt vad de beror på men de flesta är numera överens om att de existerar. Varför ser det då ut som det gör och vad kan vi göra åt det? Det var ämnet för ett heldagsseminarium under Business Arena. Den svenska bostadspolitiken ändrade under 1990-talet kurs och har sedan dess varit mer marknadsmässigt orienterad. Bilden av det svenska folkhemmet har förändrats med den. – När begreppet en gång lanserades skulle hela samhället vara som en enda stor familj. Det har förändrats. Idag när vi ser folkhemmet framför oss, ser vi inte längre en lycklig familj utan vi ser ett hus, säger statsvetaren Stig-Björn Ljunggren. Vad är det egentligen som gör att det idag kokar ned till ett hus? Politiken har retirerat på bostadsområdet och till viss del trängts tillbaka av människors egna visioner. Politiska visioner behövs inte i samma utsträckning när människor har kontroll över sina liv. Visionerna har kanske helt enkelt privatiserats. Nu hör man dock allt oftare bostadssituationen omnämnas som ett samhälleligt problem. I Stockholmsregionen, med ett par hundra tusen personer i bostadskön, beskrivs läget ofta som katastrofalt. Lena Daag, vd för Stockholms stads Bostadsförmedling, tycker inte att det är riktigt så illa men håller med om att det är allvarligt. – Jag håller absolut med om att läget är tufft. Tiden är en viktig faktor och det vet stockholmarna. Av dem som står i kön ser 80 procent det som ett slags försäkring, 15 procent är mer aktiva och vill ändra sitt boende medan drygt fem procent uppger att de inte har någonstans att bo och behöver en bostad, säger Lena Daag. I genomsnitt tar det fyra till sju år att få en bostad genom bostadsförmedlingen i Stockholm, men kötiderna ökar hela tiden. Stockholmarnas sätt att hantera bostadskön, att se kön som en försäkring, är kanske ett tecken på att de lärt sig marknaden. Men vilka slår spelreglerna hårdast mot? Långa kötider och trögrörliga marknader drabbar i första hand dem som inte har haft möjlighet att vara förutseende, till exempel de som flyttar till Stockholm för att studera eller för att de har fått jobb. studenter utsatt grupp Att studenter är en av de grupper som har svårast att etablera sig på bostadsmarknaden syns i statistiken. Av studenterna i Stockholm beskriver 27 procent sin bostadssituation som problematisk och 17 procent har definitivt bestämt sig för att flytta från Stockholm efter Lena Daag, vd, Stockholms stads bostadsförmedling. avslutade studier. Siffrorna förvånar knappast med 80 000 studenter och endast 12 000 studentlägenheter. Hur ser man då från politiskt håll på situationen? – Ibland är jag är lite avundsjuk på historien, de var så modiga förr och fick saker gjorda, säger Veronica Palm, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna samt ordförande i riksdagens civilutskott. Mycket är idag marknadsstyrt men mer och mer styrs också av människor själva, det är positivt. Men politiken måste ta ansvar för att människor även i framtiden ska kunna göra egna val. Ulf Perbo, statssekreterare på Socialdepartementet, håller med om att nuläget lämnar en del i övrigt att önska. – Det som hände 1990 var det största som hänt inom den svenska bostadspolitiken. Man ville gå från ett subventionssystem till ett mer marknadsmässigt system men det gick kanske inte riktigt 82 | Fastighetsnytt nr 5 2012

Sid 81 - business arena: seminarium 9 – Bostäderna är det som kommer att ge området liv,   Sid 83 - business arena: seminarium 10 som man hade tänkt sig. Att Sveriges bostadsbyggande  
För att kunna läsa myPaper-publikationen behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. Du behöver också ha minst Flash Version 6 installerad.