Sidan 52 i Tidningen Fastighetsnytt 04/10

›› stadsbyggnad finns en rad olika strukturer som stödjer företag som siktar på att sälja sina produkter internationellt. Det handlar alltså inte i första hand om att Stockholm just är så mycket mer kreativt än andra städer, utan snarare om att affärsklimatet gynnar företag inom de kreativa och kulturella näringarna, exempelvis genom att det går enkelt att komma i kontakt med aktörer med riskkapital. som man kan växa med, ungefär som i fallet med en partner. Därför måste de som utvecklar en plats alltid fråga sig om den får folk att växa. De 25 ledande regionerna i europa när det gäller antal anställda inom kreativa och kulturella näringar 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Île de france (Paris) Centrala London Lombardiet (milan) west-nederland (amsterdam) madrid katalonien (Barcelona) Danmark Lazio (rom) oberbayern (münchen) stockholm 301 895 235 327 195 848 195 646 172 800 153 202 124 352 118 047 97 050 86 239 Även fastighetsbolagen måste skapa förväntningar I sin bok Creative Business, som tar upp företag som modeföretaget Odd Molly, musikfestivalen Sweden Rock och musikförlaget Murlyn Music visar Tobias Nielsén, Dominic Power och Margrét Sigrún Sigurdardottir att det som gör kreativa företag framgångsrika i princip är samma saker som gör ”vanliga” företag framgångsrika. Det finns ingen speciell trollformel för exempelvis ett modeföretag, utan precis som för ett verkstadsföretag handlar det om att man måste ha förstklassiga produkter, god likviditet, fokus på försäljning och så vidare. I boken påpekar han bland annat att musik, mode och mjukvaruutveckling är extremt konkurrensutsatta branscher och att det finns mycket att lära av de företag som klarar av konkurrensen. Finns det då något ett fastighetsföretag skulle kunna ta till sig? – Som jag nämnde tidigare så laddar alla typer av företag sina erbjudanden med allt mer upplevelser, design och berättelser. Det kommer även fastighetsbolagen behöva göra när de möter sina kunder. I dagens förväntningssamhälle med kortare och kortare produktcykler krävs att företagen hela tiden går vidare och skapar förväntningar om vad som komma skall. Det handlar även om att skapa en känsla, om att man ska tycka om varumärket, som man gör med Odd Molly och därför köper deras kläder. En plats som gör att man kan bli sig själv För att sluta cirkeln och återvända till det Greg Clark talade om i Cannes, vikten av att en stad har en egen identitet. Som kulturekonom och insatt i hur människorna i de kreativa och kulturella näringarna resonerar, är det en tankegång Tobias Nielsén anammar? – Absolut, självkänsla och stolthet över en plats får folk att må bra, lockas till den och engagera sig i den. Jag vill gärna se det som att en plats ska vara sådan att man kan bli sig själv, snarare än att bara vara sig själv. För det krävs att man väljer en plats källa: Creative and Cultural industries, european Cluster observatory (clusterobservatory.eu). när man ser tabellen kan man konstatera att en omvittnat konstnärstät stad som Berlin inte finns med. förklaringen är enligt tobias nielsén att det inte räcker med kreativitet, man måste kunna sälja sina produkter också. att Danmark finns bland regionerna beror på att i eu:s statistik räknas vissa små länder som regioner. tobias nielsén menar att det säger en del om hur man felaktigt analyserar större länder som en enhet, i stället för att bryta ner dem och betrakta dem som separata marknader, vilket egentligen speglar verkligheten bättre. kultur ordet som kommer från latinets cultura betyder ursprungligen odling, bildning. i sin vidaste mening avser kultur resultatet av all mänsklig verksamhet. kulturanalysen inom vetenskapsdiscipliner som antropologi och etnologi lägger numera oftast tyngdpunkten på kulturens karaktär av meningssystem. inom arkeologin avses en samling lämningar inom ett område och en avgränsad tid. Den mer begränsade betydelsen omfattar konstarterna, exempelvis litteratur, konst, musik, film och teater, samt religion och vetenskap. källa: ne media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism/ besöksnäring och upplevelsebaserat lärande. kreativa näringar i itPs-rapporten kreativa näringar – en tillväxtsektor? (2008) reder anna kolmodin ut begreppen upplevelseindustri och kreativa näringar: gemensamt för begreppen är att de beskriver en koppling mellan kultur, kreativitet och näringsliv som även innebär att kulturpolitiken och näringspolitiken i större omfattning överlappar varandra. fenomenet med det estetiska i ekonomin förkommer allt oftare i tillväxtpolitiska diskussioner. upplevelseindustri kk-stiftelsen arbetar idag huvudsakligen med finansiering av forskning vid högskolorna, och inte så mycket med upplevelseindustri. Deras definition av upplevelseindustri har dock haft stort inflytande. Den lyder: upplevelseindustrin är ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt och som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form. kk-stiftelsen inkluderar följande delområden: arkitektur, dator- och tv-spel, design, film, foto, konst, litteratur, marknadskommunikation, Litteratur Kulturens kraft för regional utveckling, Lars Lindkvist och Lisbeth Lindeborg, sns förlag 2009 Creative Business 10 lessons to help you build a business your way, tobias nilsén, Dominic Power, margrét sigrún sigurdardottir, Volante Creative and Cultural Industries, tobias nilsén, Dominic Power, european Cluster observatory 52 Fastighetsnytt 4/2010

Sid 51 - stadsbyggnad ›› ” tobias Nielsén De rikaste regionerna i Europa är de som har de   Sid 53 - Var med och bygg framtiden i Helsingborg! Välkommen till Business Arena och vår  
För att kunna läsa myPaper-publikationen behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. Du behöver också ha minst Flash Version 6 installerad.